Tempest

amerikansk beteckning på tekniker för att avlyssna och avläsa tele- och datakommunikation genom uppfångande och analys av elektro­magnetiska läckor, samt också på tekniker för skydd mot sådan tjuvlyssning. Det motsvarar svenska RÖS. – Tempest (engelska för storm) uttyds ibland Telecommunications electronics material protected from emanating spurious transmissions, men det är säkerligen en bakronym. Beteckningen uppkom i den amerikanska krigsmakten, där det numera heter EMSEC (Emissions security).

[bakronymer] [it-säkerhet] [övervakning] [ändrad 7 februari 2020]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM.  – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]

SLAPP

kort för strategic lawsuit against public participa­tion – i USA: stämning som metod att be­gränsa yttrandefriheten. Kallas också för lawfare (law+warfare). – Personer eller organisationer som kritiserar storföretag eller mäktiga personer eller som avslöjar missförhållanden stäms för förtal, intrång i upphovsrätt eller något annat. I USA kan det vara effektivt, eftersom den svarande i ett civilmål betalar sina egna kostnader, även om hon frias. Därför finns det i flera delstater anti‑SLAPP‑lagar som ger domstolen möjlighet att avvisa stämningar som i själva verket riktar sig mot den svarandes yttrandefrihet. – Se också cyberSLAPP lawsuits och chilling effect.

[förkortningar på S] [juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 31 januari 2020]

SCSI

SCSI-kontakt. (Källa: Wikipedia.)

– Small computer system interface – en äldre standard för sammankoppling av datorkomponenter. Förkortningen utläses ”skussi”. – Från början användes SCSI för anslutning av yttre tillbehör, som skrivare, men där har det ersatts av USB, som är behändigare, och av Thunderbolt, som är snabbare. Numera används SCSI för sammankoppling av komponenter inuti datorer, där hög överföringstakt är viktigt. – SCSI kom på 1980‑talet, och sedan dess har ett antal varianter utvecklats, bland annat Serial attached SCSI, iSCSI och SCSI Express. – Läs mer på branschorganisationen SCSI Trade Association STA:s webbplats: scsita.org.

[förkortningar på S] [kablage] [sammankoppling] [ändrad 24 augusti 2020]

PCI

  1. – Peripheral component interconnect – system för anslutning av externa komponenter till datorn via kortplatser, lanserad 1993. Sedan 2004 ersatt av PCI Express. PCI är snabbare än den äldre standarden ISA, men fungerar ihop med ISA. Till skillnad från ISA är PCI inte en buss utan snarare en brygga. Den är konstruerad så att långsamma externa komponenter inte ska sakta ned processorn. – PCI utvecklades av Intel, men är från version 2 gjord för att fungera oberoende av processortyp;
  2. PCI Security standards council – bransch­organisation som fast­ställer standarder för säkra transaktioner med kreditkort. – Se PCI DSS.

[betalningar] [förkortningar på P] [organisationer] [sammankoppling] [ändrad 2 mars 2018]

Arm

Arm Limited – en engelsk utvecklare av processorer. – Arm grundades 1990 som ett samarbete mellan Acorn Computers† och Apple. Namnet var först en förkortning som stod för Acorn RISC machine, sedan för Advanced RISC machine. Det är numera en pseudoförkortning som skrivs Arm. – Arm tillverkar inte processorer, utan låter andra tillverkare använda Arms konstruktioner mot licensavgift. (Det är alltså inget konstigt med att AMD tillverkar Arm‑processorer.) Arm var först inriktat på strömsnåla processorer för smarta mobiler, bärbara datorer och annan bärbar utrustning. Arm utvecklade bland annat i samarbete med Digital† processorn StrongARM†, som senare över­läts till Intel. Snapdragon från Qualcomm är en vidareutveck­ling av en Arm‑konstruk­tion, och även Apples pro­cessorer för iPhone och iPad, A‑processorerna, bygger på Arms arkitektur. I juni 2020 meddelade Apple att Arm-baserade processorer ska användas även i Macintosh i stället för Intelprocessorer – se Apple Silicon. – I början av 2010‑talet blev Arm en ledande konkurrent till Intel när det gäller processorer till mobiltelefoner och surfplattor, och i mitten av 2010‑talet var Arms arkitektur den mest spridda i världen. Microsoft har anpassat Windows för Arm‑processorer, se Windows RT†. – I oktober 2012 presenterade Arm en 64‑bitars processor (se ordlängd), vilket tydde på att Arm ville komma in på markna­den för servrar. 2015 släppte Arm ett operativsystem för inbyggda system, se Mbed. – Japanska Softbank (softbank.jp) köpte Arm i juli 2016 för 32 miljarder dollar. I september 2020 kom överens om att sälja Arm vidare till Nvidia för 40 miljarder dollar (se pressmeddelande). Men i februari 2022 blev det känt att försäljningen inte blir av (se pressmeddelande). Orsakerna är att bland andra brittiska konkurrensverket motsätter sig, och i december 2021 hade amerikanska FTC gått till domstol för att stoppa köpet (se ftc.gov/news…). – Läs mer på arm.com. – IDG:s artiklar om Arm: länk.

[företag] [processorer] [pseudoförkortningar] [ändrad 9 oktober 2022]

DECT

digital enhanced cordless tele­communi­cations, tidigare digital European – en euro­peisk standard för digitala sladd­lösa telefoner för fast telefoni, lanserad 1995. – DECT medger en räckvidd på upp till 200 meter och dataöverföring med upp till 384 kilobit per sekund. Utveck­lades först på Ericsson under namnet CT‑3. DECT har med tiden, i takt med att efterfrågan på trådlösa telefoner har minskat, anpassats för sakernas internet och det smarta hemmet. – Läs mer hos branschorganisationen DECT Forum (dect.org). – Läs också om GAP.

[förkortningar på D] [telefoni] [trådlöst] [ändrad 30 april 2022]