Nova

  1. – ett kubanskt utförande av Linux, släppt i början av 2009. – Version 1 byggde på Gentoo, men version 2 byggde på Ubuntu. – Efter en version av Nova från 2013 dröjde det till 2022 tills det kom en ny version, Nova 8.0. – Den första versionen av Nova hette Baire efter en ort på Kuba. Därför kallades ope­ra­tiv­sys­te­met ibland för Nova Baire, men benämningen Escritorio Baire används också (Escritorio betyder bokstavligen skrivbord, alltså användarmiljö). – Se nova.cu (på spanska);
  2. – (från Palm) – se WebOS.

[linuxdistributioner] [ändrad 24 november 2022]

One laptop per child

OLPC – en satsning på en billig bär­bar dator för skol­­barn i fattiga länder. – Pro­jektet startades i form av en stiftelse i januari 2005 av bland andra Nicholas Negro­­­ponte och Alan Kay. Den billiga datorn kallades först för 100‑dollarsdatorn (the 100‑dollar lap­top), men priset blev till sist högre än så. De första datorerna kom 2007. Det officiella namnet på den första datorn var XO‑1. 2013 kom XO‑4 och XO‑4 Touch. Operativ­­sys­temet är Linux med ett grafiskt användargräns­snitt som heter Sugar. – Datorn XO‑infinity, numera Infinity:One, som utvecklas fristående från stiftelsen, följde i sitt första utförande specifikationerna för XO‑serien. – Läs mer på one.laptop.org. (Olpc.com är en seriös sajt utan officiell koppling till projektet, men olpc.org är en kapad sajt med reklam.) – Mer i Wikipedia. – Läs också om tio­dollars­datorn. – Läs också om projektet Worldreader.

[barn] [linux] [lågprisprodukter] [one laptop per child] [utbildning] [ändrad 15 november 2018]

Sugar

Applikationer visas som små ikoner i en ring runt en central ikon som representerar användaren. Bakgrunden är vit. Svarta lister med ytterligare ikoner upptill och nertill. I själva verket finns det också svarta lister till höger och vänster, men de syns inte på denna bild.
”Skrivbordet” i Sugar.

det grafiska användargränssnittet i den så kallade 100‑dollarsdatorn, XO‑1, avsedd för skolbarn i fattiga länder. (Se One laptop per child.) Det är en variant av det vanliga grafiska användargränssnittet med fönster och ikoner, anpassat för barn. Det är också gjort för arbete i grupp genom datorns inbyggda trådlösa nät­verk. Datorer som är i närheten av varandra fungerar automatiskt som ett system. Det bakomliggande operativsystemet är Linux (Fedora). – Läs mer på projektets webbsidor. – Se också Sugar Labs (wiki.sugarlabs.org).

[barn] [grafiskt användargränssnitt] [linuxdistributioner] [olpc] [ändrad 11 september 2019]

Red Star OS

(på koreanska: Pulgŭnbyŏl) – ett nordkoreanskt operativsystem som bygger på Linux. (Närmare bestämt: Fedora.) – Någon fri och öppen källkod är det, trots Linux‑bakgrunden, inte tal om. Enligt Florian Grunow och Niklaus Schiess från den tyska it‑säkerhetsfirman ERNW (länk) är Red Star OS konstruerat för att göra det praktiskt taget omöjligt för användarna att ändra på något eller komma åt otillåten information. – Se deras inslag på konferensen Chaos Communication Congress i Hamburg i december 2015 (länk). – Red Star OS blev känt utanför Nordkorea i mars 2010 när en rysk gäst­­student köpte ett exemplar, men det hade då funnits i Nord­korea i flera år. Den version som Grunow och Schiess berättar om 2015 är en vidareutveckling med ett macOS‑liknande grafiskt användargräns­snitt. En beskrivning från 2010 finns på sajten rt.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning). – Artikel om Red Star OS i DN av Clas Svahn (länk). – En mer utförlig artikel finns i The Guardian (länk). – Se också Kwangmyong.

[linuxdistributioner] [ändrad 11 juli 2018]

Limo

Limo Foundation, numera del av Tizen Association, ett konsortium som utveck­lar en Linux-baserad plattform för smarta mobiler. – Limo grundades i januari 2007 av ett antal väl­kända företag i mobilbranschen, och fick de flesta större mobil­företag som med­lemmar. Limos / Tizens plattform är ett alternativ till Googles Android. – Se tizen.org. – Jäm­för med Open Handset Alliance och OMA SpecWorks.

[försvunnet eller köpt] [linuxdistributioner] [mobilt] [organisationer] [ändrad 2 september 2020]

droid

kort för android (ibland även kort för operativ­systemet Android). – I överförd be­märkelse: byrå­krat, en som följer regler och bestämmelser in i det absurda, utan att förstå dem – som en robot. – ”These aren’t the droids you’re looking for” är en ofta citerad replik från Stjärnornas krig. I filmen är det en hypnotisk sug­gestion – i själva verket var det precis de droiderna (R2‑D2 och C‑3PO) som de kejserliga stormtrupperna letade efter. När det citeras är det ofta sarkas­tiskt: ”du är inne på fel spår”.

[robotar] [språktips] [ändrad 7 augusti 2021]

Mer

tidigare namn på ett Linux-baserat avsiktligt ofullständigt operativsystem för smarta mobiler. – Mer spreds med fri och öppen källkod. Det saknade egen kärna, utan var avsett att köras med Linux som kärna. Mer saknade också grafiskt användargränssnitt. Det var utvecklat på basis av operativsystemet Meego†, och var i sin tur grunden för operativsystemet Sail­fish. 2019 slogs Mer‑projektet och Sailfish samman, och de ska använda namnet Sailfish OS. – Se Sailfish OS webbsidor.

[fri och öppen källkod] [linuxdistributioner] [namnbyte] [ändrad 6 september 2020]

Unix


det vanligaste operativsystemet, numera mer spritt än Windows. – Linux (med Android), macOS och iOS är utföranden av Unix. I syn­ner­het har sprid­ningen av Android på smarta mobiler gjort att Unix på 2010‑talet har gått om Windows. – Unix användes in på 1990‑talet främst för teknisk, vetenskaplig och ”tung” it. Nu finns Unix i person­datorer, mobil­telefoner och surfplattor. – Unix utvecklades med början 1969 av Ken Thompson och Dennis Ritchie†Bell Labs. Det var då ett revolutionerande operativsystem som på flera sätt skilde sig från alla tidigare. Men många av nyheterna i Unix har sedan dess blivit så vanliga att vi inte tänker på dem. – En översikt över Unix kännetecken, skriven av Dennis Ritchie, finns hos Bell Labs (arkiverad). Läs också om Unixfilosofin. – Kännetecknande för Unix från början var bland annat:

  • multi­körning – operativ­systemet kan köra flera program sam­tidigt (i själva verket växelvis);
  • – flera användare kan använda samma system samtidigt;
  • – flyttbarhet – program skrivna för en viss Unix­­dator kan köras på andra Unix­­datorer, eventu­ellt med mindre ändringar och omkompilering);
  • – programbibliotek (man behövde inte skriva alla program själv: de fanns att låna eller köpa). Alla dessa egenskaper finns numera i alla operativsystem, men när Unix kom var de nyheter;
  • – ”allt är en fil”. Unix hanterar all utrustning som är ansluten till datorn – lagringsminnen, servrar, nätverksutrustning, kameror… – som filer.

– Unix­system brukar delas upp i tre delar:

– Även denna uppdelning kan verka själv­klar, men den var inte lika tydlig i äldre operativsystem. – Namnet, först stavat Unics, anspelar på ett tid­ig­are system, Multics.

– Alla de stora dator­­före­tagen har, eller har haft, en egen variant av Unix:

– Se också Unix­krigen. – Upp­­splitt­ringen strider mot Unix grundläggande filo­sofi, och sedan slutet av 1990‑talet har många av dessa företag (dock inte Apple) gått över till Linux, även om de fortfarande tillhandahåller sina egna varianter. – Varumärket Unix tillhör sedan 1993 The Open Group (tidigare X/Open), som fastställer vilka produkter som får använda det registrerade varumärket UNIX®. Till dem hör Aix, HP‑UX, macOS, Solaris, Tru64 och Unixware, men också stordatoroperativsystemen MVS† och OS/390†. De upp­fyller kraven i The single Unix specification och får använda varumärket med ®. Andra kända operativsystem, som Linux, BSD och GNU, gör det inte, men de är ändå Unix­kompatibla. De kan kallas för Unix (eller nix), och The Open Group arbetar på att över­brygga skillnaderna. – Läs också om Posix. – Unix och Unixliknande operativ­system kallas också för öppna system. – Bell Labs fortsatte att ut­veckla Unix och var 2002 framme vid version 10, vilket blev den sista versionen. – Språkbruk: Ibland ställs Linux mot ”Unix”. Men Linux är också en form av Unix, eller åtminstone Unixkompatibelt. Med ”Unix” menas i sådana fall de äldre varianterna av Unix, ofta Solaris.

[unix] [ändrad 6 april 2023]

Cygwin

en uppsättning verktyg för anpassning av Unix-baserade program för Windows. – Med Cygwin kan man anpassa (porta) Unix­program så att de kan köras i Windows utan större ändringar. Det ingår ett bibliotek som anpassar system­anropen i Unix till Windows och omvänt. – Observera att Cygwin inte är till för emulering. Det krävs nämligen en del arbete för att existerande program för Unix ska kunna köras i Cygwin. – Cygwin utvecklades på 1990‑talet på företaget Cygnus Solutions, som 1999 slogs ihop med Red Hat. Cygwin utvecklas som fri mjukvara, och finns på cygwin.com.

[unix] [windows] [ändrad 4 augusti 2018]

rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. ROTförkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]