(SPF) – en teknik som motarbetar spam genom att göra det svårt att förfalska avsändaradresser i e‑post (spoofing). – SPF är ett tillägg till det vanliga e‑postprotokollet SMTP. Enkelt uttryckt innebär SPF att varje domän på en server publicerar en lista över de äkta avsändaradresser som finns på domänen. Internetoperatörers servrar kan därför lätt kolla ifall en uppgiven avsändaradress är äkta. – SPF är skrivet i öppen källkod av Eric Raymond med flera. – Läs mer på openspf.org (nere sedan mars 2019, arkiverad). SPF beskrivs också i RFC 7208: länk. – SPF stod först för Sender permitted from. – Se också Sender ID, ett förslag om att kombinera SPF med Microsofts Caller ID, samt om DKIM och DMARC.
[e-post] [falsk avsändare] [rfc] [spam] [ändrad 2 april 2020]
(web 2.0) – utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängligt för alla. Uttrycket webb 2.0 var vanligt på 00‑talet. Mycket av det som då räknades som webb 2.0 har sedan dess blivit allmänt. – Flera utvecklingar räknas till webb 2.0:
- – webbaserade program som körs i webbläsare ersätter program som är installerade på användarens dator. (Se också rich internet application och software-as-a-service);
- – användarna lagrar sina filer (text, musik, bild) på webbservrar som tillhandahålls av webbföretag, ofta gratis;
- – användarna bidrar till materialet på webben. De är inte längre bara besökare på webbsidor, de lägger till, kommenterar, skriver om och sätter ihop egna applikationer på webben;
- – användarna bildar grupper och utbyter tips, filer, information och värderingar med varandra. (Se sociala medier.)
– Webben blir alltså en gemensam hårddisk för användarna. Datorn blir mer och mer en apparat som vi kör webbläsaren i. Det fanns i mitten av 00‑talet en flora av nystartade företag inom webb 2.0. Sådana företag kunde då, och kan fortfarande, till skillnad från dotcombubblans företag, startas till relativt låg kostnad. – Webb 2.0 gick längre än att bara tillhandahålla program på webben (som webbaserade e‑postprogram). Ett exempel på webb 2.0 är fotoalbum på webben som Flickr. Youtube innehåller miljoner videoinslag som användare har lagt in. Kontorsprogram i webb 2.0 brukar kallas för Office 2.0, se också Office 365. – Webb 2.0 är inte en ny webb, det är resultatet av en gradvis utveckling. (Det ska inte förväxlas med tekniska vidareutvecklingar av internet som internet2.) Man talar också om ”Web 1.5”, där webbsidorna är dynamiska (de genereras av webbservern), inte statiska som i den första formen av webben, Web 1.0. – Programmeringstekniker som Ajax förknippas med webb 2.0, liksom så kallade mashups (hopkok). – Benämningen Web 2.0 myntades 2004 av Dale Dougherty (länk). Från 2004 till 2011 hölls en årlig Web 2.0-konferens. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om det trendiga tillägget 2.0. – Som efterföljare till webb 2.0 nämns ibland webb 3.0, ett uttryck som sällan förekommer. – Läs också om web2, som är något annat.
[generationer] [webben] [ändrad 7 mars 2022]
- – throughput – tekniskt: den datamängd som faktiskt passerar genom ett nät (genomströmningen), till skillnad från den maximala kapaciteten (bandbredden). Dataflödet kan delas in i nyttolast (som i sin tur delas in i goodput och badput) och pålägg;
- – data feed – data som löpande eller på begäran överförs från sändare till mottagare. Med data menas här information av en viss typ, till exempel börskurser eller råvarupriser. – Se också direkt dataflöde (direct data feed) och RSS-flöde.
[datakommunikation] [ändrad 10 september 2020]
- – nätverk där varje ansluten enhet har kontakt med sina närmaste grannar i nätet; de i sin tur har kontakt med sina grannar, och så vidare. – Alltså ett spindelnätsliknande nätverk. I princip kan varje medlem av nätet kommunicera med varje annan medlem (nod) av nätet, oavsett avstånd, genom ett eller flera hopp. Ofta finns det anslutning till internet vid en av noderna. – Ordet används mest om trådlösa nätverk, men nät med kablar kan också ha meshstruktur, till exempel internet. Meddelanden mellan enheter som inte har direktförbindelse dirigeras i meshnät från enhet till enhet (se multihopp) tills de når mottagaren. Varje enhet fungerar som router och försöker hitta bästa vägen för meddelandena från avsändare till mottagare. – Ofta är nätet byggt runt en central server, till exempel kan alla som är anslutna till ett trådlöst meshnätverk dela på en internetanslutning. Eftersom antalet grannar som varje enhet kan kommunicera med inte är fixerat kan man relativt enkelt lägga till och ta bort nya enheter i nätet. I så kallade spontana nätverk sker det automatiskt. – Meshtekniken utvecklades i USA för militärt bruk, men under 00‑talet började forskare och entusiaster experimentera med wi‑fi‑baserad mesh som ett billigt sätt att upprätta lokala nätverk och att dela på en bredbandsanslutning. (Se Roofnet). Ett meshnätverk för mobiler är (var) Firechat†. Trådlösa meshnät kallas också för mobile ad hoc networks, mobila adhocnätverk (=spontana nät), ibland förkortat MANET. – Läs också om fog computing. – Mesh är ett sätt att strukturera ett datornät, en topologi;
- – om wi-fi: samverkande nätverk av routrar för hemmabruk. Säljs i paket om flera routrar. Routrarna kommunicerar med varandra för att ge täckning i hela bostaden. För användaren blir det som att vara ansluten till en enda router med lång räckvidd;
- – Terranet Mesh – teknik som gör att mobiltelefoner kan kommunicera direkt med varandra, utan anslutning till en basstation. Utvecklat av det svenska företaget Terranet, se terranet.se;
- – ”hönsnät” – grov bild på datorskärm av tredimensionellt föremål, uppbyggd av små trianglar: används i konstruktionsarbete och i tredimensionella simuleringar i stället för mer detaljerade bilder, eller som grund för mer detaljerade bilder. Kallas på engelska också för wireframe.
[cadcam] [mobilt] [nätverk] [3d] [ändrad 11 februari 2021]
- – website wireframe – skiss av webbsida där plats för redaktionell text, annonser och bilder markeras med rutor;
- – ritning av tredimensionellt föremål med visad som ett rutmönster. Det ser ut som om ett osynligt föremål har slagits in i ett nät. – Kallas på engelska också för mesh, på svenska ofta hönsnät.
[cadcam] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2018]
(web real-time communication) – system för kommunikation mellan användare genom webbläsare, till exempel röstsamtal och videosamtal. WebRTC är ett programmeringsgränssnitt (API), alltså en standard för hur man för vissa funktioner skriver kod för vissa ändamål som fungerar oberoende av till exempel operativsystem. – WebRTC har varit under arbete sedan 2011, och ses som ett rullande projekt. Bakom projektet står internets tekniska ledningsgrupp IETF och webbens ledningsgrupp W3C. Projektet drivs av Google, Mozilla och Opera. WebRTC har integrerats i de företagens webbläsare. Apple och Microsoft har också anammat webRTC. – Se webrtc.org.
[förkortningar på W] [telefoni] [webben] [ändrad 22 november 2017]
- – tidigare: ett program för webbaserat samarbete, numera del av Microsoft Sharepoint Workspace. Hette tidigare Microsoft Groove, ännu tidigare Groove (egentligen Groove Transceiver). – Groove utvecklades i det amerikanska företaget Groove Networks, grundat 1997 av Ray Ozzie. Efter mycket hemlighetsmakeri släppte Groove i oktober 2000 Groove Transceiver. Det var ett program för arbetsgrupper som kördes i ett icke‑hierarkiskt nät (P2P) över internet. Det påminde om Notes, men var helt webbaserat, och påminde i vissa avseenden också om fildelningsprogram som Napster. – Microsoft köpte Groove (pressmeddelande) i april 2005. – Funktioner från Groove har införlivats i Sharepoint Workspace. Varumärket Groove används inte längre. – Se Microsofts webbsidor;
- – en nerlagd tjänst från Microsoft för strömmande uppspelning av musik på internet. Den konkurrerade bland annat med Spotify. Tjänsten var en vidareutveckling av Zune Marketplace†. 2012–2015 hette den
Xbox Music. Det fanns en reklamfinansierad gratistjänst och en avgiftsbelagd tjänst. – Groove Music lades ner i september 2017, och användarna hänvisades till Spotify, se meddelande från Microsoft.
[gemensamt arbete] [namnbyte] [nerlagt] [musik] [webbtjänster] [ändrad 18 oktober 2020]
- – cyberbalkanization – cyberbalkanisering – uppdelningen av internet i mindre grupper av likasinnade som kommunicerar enbart med varandra och utestänger andra. Trenden finns redan i diskussionsforum, men har förstärkts av sociala nätverk som delar in deltagarna delas efter ålder, kön, sexuell orientering, inkomst, åsikter, intressen etcetera. – Läs också om beehiving och filterbubbla. – Ordet cyberbalkanisering myntades år 2000 av den amerikanska sociologen Robert Putnam (länk) i boken Bowling alone (länk). Men redan på 1980‑talet talade man på engelska om compartmentalization i liknande betydelse. På svenska beskrev Göran Hägg (1947—2015) fenomenet redan 1984 i boken Kupésamhället;
- – uppdelning av internet i delar som på grund av censur, innehållsfilter och regleringar eller tekniska skillnader inte kan kommunicera med varandra. – Se också splinternet.
– Ordet balkanisering syftar på Balkanhalvöns uppdelning i allt mindre stater under Osmanska rikets upplösning på 1800-talet och i början av 1900-talet; även på Jugoslaviens uppdelning i slutet av 1900-talet.
[internet] [sociala medier] [ändrad 26 oktober 2020]
serverdelen av HCL Notes (tidigare IBM Notes). – Domino lanserades 1996 som en ren webbserver för Notes. Den konverterade Notesdokument till HTML. Numera är alla servrar för Notes webbanpassade, och går under namnet Domino. Indiska HCL (hcltech.com) köpte 2019 Notes och Domino från IBM. – Läs också om Verse. – Se HCL:s webbsidor.
[servrar] [webbpublicering] [ändrad 8 augusti 2019]
ett system för spridning av filer på webben på ett snabbt sätt: flera datorer (en svärm) samarbetar. – BitTorrent bygger på det faktum att varje dator kan sända data samtidigt som den tar emot. Detta hade inte utnyttjats i tidigare system. I stället för att en server skickar filer (se arkiv) till en mottagare så skickar i BitTorrent ett antal datorer (se seeders) filerna i småbitar till varandra på ett samordnat sätt. Varje dator skickar olika småbitar så att mottagarna får en komplett uppsättning som kan sättas ihop. Ju fler som laddar ner samma fil samtidigt, desto fortare går det. – BitTorrent utvecklades 2001 av programmeraren Bram Cohen (länk), och kräver ett program som kan hämtas på bittorrent.com. Listor över tillgängliga filer i BitTorrentnät finns på servrar som kallas för indexing sites. Dessa servrar fungerar också som trackers som samordnar överföringar. (BitTorrent är alltså inget p2p‑nät.) – Juridiskt, när det gäller beskyllningar om brott mot upphovsrätten med BitTorrent, är dessa indexing sites en svag punkt, eftersom de ofta innehåller länkar till upphovsrättsligt skyddat material. (Läs om Isohunt.) En annan juridiskt svag punkt är att alla som använder BitTorrent inte bara laddar ner material som kan vara upphovsrättsligt skyddat – de bidrar också till att sprida sådant material till andra. – Bram Cohen brukar hävda att BitTorrent inte är ett program för fildelning, utan för publicering. – BitTorrent släppte 2015 en betaversion av en webbläsare, Project Maelstrom†.
[datakommunikation] [fildelning] [publicering] [ändrad 9 juni 2018]