RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]

RISC

  1. – reduced instruction set computer – typ av processor (inte en hel dator, trots namnet) som behandlar en liten uppsättning enkla in­struk­tioner, men gör det snabbt. Detta visade sig, när tekniken togs i bruk på 1980‑talet, gå snabbare än att använda de tidigare CISC‑pro­cessorerna, som hade komplicerade instruktioner. När man kompilerar för en RISC‑processor blir resultatet alltså inte kod med CISC‑processorernas kraft­­fulla men tidskrävande instruktioner, utan ett större antal enkla instruktioner som det går snabbt att exekvera. – Intel har aldrig tillverkat RISC‑processorer, men andra processortillverkare gör det, eller har gjort det. Teknikens storhets­tid var på 1990‑talet. Den har i de många samman­hang ersatts av Epic, men ARM:s processorarkitektur, som är den mest spridda i världen på 2010‑talet, är baserad på RISC. – Idén till RISC‑processorer kläcktes 1974 av John Cocke (1925—2002, se IBM:s webbsidor)IBM Research, och utvecklades av David Patterson;
  2. – se Risc OS.

[förkortningar på R] [operativsystem] [processorer] [ändrad 10 juni 2019]

RSS

RDF site summary – en teknik som visar användare när det finns nya inslag på webbsidor. – Läsaren prenumererar på så kallade RSS‑flöden från webbsidor som hon är intresserad av. Det förutsätter att webbsidan är anpassad för RSS. Läsaren får då information om nytt material i ett speciellt program, en RSS‑läsare, eller genom en funktion som finns i de flesta webbläsare. Från början visades bara rubrik och några rader från webbsidan i RSS‑flödet, så om man ville läsa mer fick man besöka den riktiga webbsidan, men nu kan man ofta läsa hela texten i RSS‑läsaren. – Syftet med RSS är dels att minska belastningen på webbservern, dels att göra det enklare för läsaren att se om det har kommit något nytt. Sidor i RSS‑format publiceras ibland för att andra webb­sidor också ska kunna publicera materi­alet rakt av: det kallas för syndikering. – RSS utvecklades av Netscape, och använder ett XML‑baserat format. Från början stod RSS för rich site summary, sedan hette det really simple syndication i några år. Ibland kallas RSS bara för XML. Specifikationen för RSS finns här (länk). Ett alternativ till RSS är Atom. – Läs också om Pubsubhubbub.

[förkortningar på R] [rss] [ändrad 11 april 2020]

rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. ROTförkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]

RDF

  1. – resource description format – regler (ramverk) för beskrivning av innehållet på webbsidor på ett sätt som maskiner kan förstå och använda. RDF konstruerades för att beskriva metadata, men det har med tiden blivit ett sätt att direkt ordna datamängden. Informationen som sammanställs med RDF, RDF‑filen, kan alltså ses som en post i en databas. RDF‑filen ingår i webb­sidan, men visas normalt inte för besökaren. Den är avsedd för funktioner i webbläsaren. Syftet är att möjliggöra mer intelligenta sökningar på webben. RDF är en komponent i den semantiska webben. – Läs också om frågespråket SPARQL. – RDF tripleRDF‑triplett – den grundläggande beskrivningen av relationen mellan två objekt i RDF: subjekt, predikat (=relationen), objekt. Till exempel Tim Cook (subjekt) – är vd (predikat) – för Apple (objekt); en valp (subjekt) – är unge (predikat) – till en hund (objekt). – Läs mer på webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s webbsidor (länk);
  2. – se reality distortion field.

[förkortningar på R] [jargong] [psykologi] [semantiska webben] [webbpublicering] [ändrad 24 februari 2023]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – Nästan all kryptering på internet förutsätter RSA-algoritmen. Men eftersom RSA‑algoritmen är mycket resurskrävande används den vanligtvis bara när två parter ska komma överens om en engångsnyckel för symmetrisk kryptering. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på att man räknat ut ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. Man kan sedan räkna ut två andra tal, som har ett matematiskt samband med de två primtalen, och det ena av de två talen (valfritt) får sedan bli en privat (hemlig) nyckel, det andra blir en publik (öppen) nyckel. – Vem som helst kan kryptera ett meddelande med den publika nyckeln, som kan offentliggöras fritt, men bara den som har den privata nyckeln kan sedan dekryptera dem. – Den som däremot vill knäcka ett RSA‑krypterat meddelande måste hitta de två primtalen (den öppna nyckeln ger ingen ledning). Den som har skapat det stora talet (och alltså är mottagare av krypterade meddelanden) känner däremot till en hemlighet, den privata nyckeln, som gör att meddelanden relativt enkelt kan dekrypteras. – En utförlig förklaring av hur RSA-algoritmen fungerar finns i denna artikel i Computer Sweden. – I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991 – se rsaconference.com. – IDG:s artiklar om RSA: länk.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 11 april 2022]