leaky reply

”läckande svar” – svar som av misstag går till alla mottagare av ett mejl (alla i cc-fältet), inte bara till avsändaren. Om detta får oönskade konsekvenser talar man om ett reply all-haveri.

[e-post] [fel] [it-säkerhet] [ändrad 10 oktober 2018]

lease time

anslutningstid, livslängd – i DHCP: den på förhand bestämda tid som en klient (en an­vändares dator) får behålla en till­delad IP‑adress. Tiden kan förlängas en eller flera gånger om klienten begär det. (Lease betyder hyra, hyrestid, ibland också respit.) – Jäm­för med release time (fri­släpp­nings­tid).

[internet] [ändrad 10 oktober 2018]

DNS entry

DNS-post – information om en domän i internets namnsystem DNS. – ”Server has no DNS entry” – felmeddelande som på svenska brukar bli ”Det finns ingen DNS-zoninformation tillgänglig”. Det betyder att användaren har matat in en webbadress som inte ligger på någon server som är registrerad i DNS. (För distinktionen mellan domän och zon, se zon.)

[internet] [ändrad 4 oktober 2013]

Dread Pirate Roberts

påstådd pseudonym för Ross William Ulbricht, som sägs ha stått bakom den hemliga och olagliga e‑handels­­sajten Silk Road†. Ulbricht har inte medgett att han är Dread Pirate Roberts. – Ulbricht greps av FBI den 2 oktober 2013 efter omfattande spaningsarbete. Han dömdes i maj 2015 till livstids fängelse utan möjlig­het till nåd. Han ska också betala 138 miljoner dollar i skadestånd. Ul­brichts försvarare hävdar att åklagaren har undanhållit försvaret information om att den amerikanska narkotikapolisen DEA hade varit inblandad i Silk Road. Två DEA‑agenter har dömts till fängelse för brott i samband med utredningen. – Domen överklagades och överklagandet togs upp i början av 2016, men det avslogs den 31 maj 2017. – Filmen Deep Web från 2015 handlar om fallet, se IMDb (länk). – Namnet: Dread Pirate Roberts var en figur i filmen The Princess Bride från 1987. På svenska: Fruktade piraten Roberts i filmen Bleka dödens minut, se IMDb (länk).

[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [personer] [pseudonymer] [spelfilmer] [ändrad 30 november 2020]

begränsad toppdomän

på internet: toppdomän som bara kvalificerade sökande kan registrera in domäner under. – Begränsade toppdomäner är bland annat .edu för amerikanska universitet och högskolor, .gov för amerikanska myndigheter och .mil för amerikanska krigsmakten. – Sponsrade toppdomäner som .aero, .coop och .museum är en typ av begränsade domäner som hanteras av branschorganisationer. Begränsade toppdomäner är en undergrupp till generiska toppdomäner. Regler för tilldelning av begränsade toppdomäner fastställs av ICANN. – På engelska: restricted top‑level domain eller generic‑restricted top‑level domain. – Alternativet till begränsade toppdomäner är öppna toppdomäner.

[toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

Google

världens ledande sökmotor för webben. – Google startades 1998 av Stanford-studenterna Sergey Brin och Larry Page. – Google är ett webbindex, liksom nerlagda Alta­vista†, men Google har sedan starten varit bättre än konkurrenterna på rankning, alltså att placera de troligen mest intres­santa sidorna överst i träfflistorna. Det gjordes med ett program som heter Pagerank (se också Google Panda). 2013 infördes sökalgoritmen Hummingbird. – Grundarna en­visas också med att hålla Google fritt från annan reklam än korta textsnuttar (sponsrade länkar). – Google blev snabbt den största sök­motorn på webben. Konkurrenten Yahoo an­vände Googles sök­motor fram till februari 2004. (Yahoos medgrundare David Filo var en av Googles första finansiärer.) – Google släppte 2008 webbläsaren Chrome. 2009 tillkännagavs Google Wave (numera Apache Wave), en plattform för elektronisk kommunikation, 2010 överlåten till Apache software foundation. – Ett operativsystem för mobiltelefoner, Android, släpptes 2007, och i början av 2010 började Google sälja en egen­­utveck­lad mobiltelefon under varumärket Nexus†, från oktober 2016 med namnet Pixel, senare också surfplattor. – 2009 med­delade Google också att företaget också utvecklade ett operativ­­system för person­datorer, Chrome OS. – I augusti 2009 släpptes på prov en omarbetad version av sök­motorn, Caffeine. I maj 2010 till­känna­gavs Google TV. – I augusti 2011 köpte Google Motorolas mobiltele­fon­­till­verk­ning, men sålde i januari 2014 företaget vidare till Lenovo. (Se också Project Ara.) – 2005 började Google utveckla självkörande bilar, vilket har lett till att flera ame­ri­kan­ska delstater har infört lagar som, förutsatt att stränga krav är uppfyllda, tillåter självkörande bilar på vägarna. Sedan 2016 utvecklas självkörande bilar i företaget Waymo, ett dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet. (Se waymo.com.) – Under 2012 och där­efter har Google utvecklat inter­aktiva glas­ögon, Google Glass. I februari 2014 köpte Google före­taget Nest, som utvecklar smarta termostater och brandvarnare. – Google blev mobiloperatör våren 2015, se Project Fi. – Google förmedlar också annonser till andra ägares webb­sidor, se Adsense. – I augusti 2015 bildades moderbolaget Alpha­bet: Google ska i fort­sätt­ningen enbart ägna sig åt sökmotorn och det som hör ihop med den, medan andra verk­sam­heter, som självkörande bilar, ska drivas i andra bolag under Alphabet. – I oktober 2020 stämde USA:s justitiedepartement Google för olagliga konkurrensbegränsande åtgärder – se denna länk. – Namnet Google anspelar på talet googol (mer ingående historik finns på den länken). – Se också FWSE och xoogler. – IDG:s artiklar om Google: länk.

[företag] [sökmotorer] [ändrad 21 oktober 2020]

bot

– kortform för robot, ut­talas ”bått”. Svensk plural: bottar, i singular ofta: bott. Ordet används oftast om datorprogram som fungerar relativt självständigt, så kallade mjukvarurobotar:

  1. – program som utför rutin­­artade arbetsuppgifter utan mänsklig tillsyn, till exempel att följa webbsidors länkar från sida till sida och att samla in sidornas innehåll till en katalog eller ett index. Se också robotiserad processautomatisering (RPA). – Jämför med agent;
  2. – program som självständigt utför komplicerade operationer, eventuellt med inslag av artificiell intelligens;
  3. – i datorspel: dator­styrd mot- eller med­spelare till en mänsklig spelare. (Kallas också NPC);
  4. – i chatt: datorprogram som kan föra skriftliga samtal med människor: dialogrobot. – Se också social­bot;
  5. – ett slags smyg­­program, se bot­­nät.
  6. app med dialogrobot. Bottar i denna betydelse blev en trend i början på 2016. Tanken är att man ska kunna uträtta många slags ärenden genom ett muntligt samtal med en bot, som svarar med syntetiskt tal. Man ska till exempel kunna beställa biljetter och taxi eller boka bord i en muntlig dialog med en sådan bot;
  7. bot kan också vara kort för robot när man menar en mekanisk anordning. Se till exempel crabot och deliverbot.

– Läs också om bot­speak, bot code och spam­bot.

[ord på bot] [mjukvarurobotar] [ändrad 18 november 2018]

Nelson, Ted

Porträttfoto av Ted Nelson.
Ted Nelson.

Theodor Holm Nelson (1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut boken Geeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. Självbiografin Possi­plex (länk, arkiverad) kom ut 2012.

[personer] [ted nelson] [ändrad 28 november 2020]

kaka

(cookie, på svenska också: webbkaka) – kort text som lagras i besökarens webbläsare när hon besöker vissa webbsidor. Syftet är att webbservern som publicerar sidorna ska känna igen besökaren senare. Kakor kan också spara information om besökarens aktiviteter. – Det är besökarens webbläsare som skickar kakan till webbservern när användaren återbesöker den webbsida som kakan är knuten till. – Kakor hjälper webbsidor att känna igen individuella besökare (mer exakt: besökarnas webbläsare) vid nästa besök, eller när besökare går från sida till sida på samma webbplats. – Kakor sparas i webbläsarens kakfil (cookiefil). Användaren kan ställa in sin webbläs­are så att den inte tar emot kakor alls, men då blir det omöjligt eller besvärligt att besöka många webb­sidor. Kakor används nämligen av lösenords‑skyddade webbsidor för att hålla reda på besökarna när de hoppar från sida till sida på webbplatsen. Utan kakor skulle besökaren behöva logga in varje gång som hon går från en sida till en annan på samma webbplats. Det fungerar däremot bra att blockera tredjepartskakor (se nedan). Man kan också när som helst radera alla kakor eller enskilda kakor. – Se också privat surfning.

  • Sessionskaka (session cookie) är en kaka som bara ligger kvar under ett besök på en webbplats. Den raderas när användaren stänger webbläsaren;
  • beständig kaka (persistent cookie) är en kaka som ligger kvar i webbläsaren tills den når slutdatum (eller tills den raderas);
  • tredjepartskaka är en kaka som en webbsida placerar ut för ett annat före­tags räkning (det finns inga andrapartskakor);
  • evercookies och supercookies är särskilda typer av kakor som är extremt svåra att bli av med;
  • – se också förstapartskaka, tredjepartskaka (domänkaka) och Flash cookie samt falsk kaka.

– Informationen i kakan är i de enklaste fallen bara sådant som webbservern automatiskt registrerar, alltså tid och datum för besöket. Kakor kan också innehålla personlig information, val och inställningar som besökaren själv har matat in, eller som hämtas från webbläsarens inställningar. Kakor är i många fall ett legitimt och nödvändigt hjälpmedel för att webben ska fungera. Men de används också för att kartlägga användarens vanor utan dennes vetskap, se kartläggningskakor (tracking cookies). – Kakor sparas i så kallade kakfiler, som läggs upp av webb­läsaren. Varje webbläsare har en egen kakfil som innehåller alla kakor som den webbläsaren tagit emot. (Om du använder flera webbläsare har var och en sin egen kakfil.) Användaren kan öppna kakfilen och radera kakor enligt eget val. Hon kan också radera hela kakfilen, men då lägger webbläsaren automatiskt upp en ny. – Kak­filen ska inte förväxlas med historiefilen.

– Attribut: En kaka innehåller ett antal attribut:

  • Name – kakans namn, i praktiken alltid en webbadress (URL);
  • Value – ett värde (en teckenserie) som identifierar kakan och som kan bytas ut av webbservern vid varje besök på den webbplats som kakan är knuten till;
  • Expires – slutdatum. Om inget datum anges raderas kakan när användaren stänger webbläsaren. Man kan också ange Max-Age, kakans maximala livslängd angiven i sekunder;
  • Domain – en eller flera domäner som får läsa kakan. Den domän som har placerat ut kakan får alltid tillgång till kakan, men det går att ange flera (då talar man om tredjepartskakor);
  • Path – specificering av domain – pekar på en underordnad domän. Kakan skickas bara om den underordnade domänen finns med i webbadressen;
  • Secure – angivande av att det krävs att webbsidan använder HTTPS och SSL för att webbläsaren ska skicka en kaka.

– Juridiskt: Svenska webbplatser är enligt lag skyldiga att informera om att de använder kakor. Detta enligt lagen om elektronisk kommunikation från 2003 (SFS 2003:389, kapitel 6, paragraf 18.). – Se också PTS (länk). – 2011 infördes den så kallade kaklagen, som säger att användaren måste lämna sitt samtycke för varje kaka som lagras. – ePrivacy‑förordningen, som ännu inte (oktober 2020) har trätt i kraft, kräver informerat samtycke för alla kakor utom sessionskakor.

– Läs mer om kakor på Cookiecentral (nere i oktober 2020). – Ordet: Benämningen kaka, cookie, kommer från uttrycket magic cookie. På danska och norska kallas kakor i formella sammanhang för informationskapslar. – Se också Datatermgruppen (länk).

[juridiska lagar] [kakor] [ändrad 12 oktober 2020]