Hypertext transfer protocol – det protokoll som styr kommunikationen på webben. – HTTP styr hämtandet och skickandet av webbsidor mellan webbserver och webbläsare. – HTTP konstruerades 1991 av webbens upphovsman Tim Berners-Lee. – Skilj mellan HTTP och den säkrare varianten HTTPS. – HTTP förnyas långsamt. Version 1.1 är från 1997, och gällde fram till 2015, då HTTP version 2 släpptes, se HTTP/2; se också HTTP/3. – Läs också om HTTPD (som inte är ett protokoll).
– subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
– ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
– Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
– Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var ApplesiPad och version 4 av iPhone;
– Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
– kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
– Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersiellt bruk. Numera mer spritt i utförandet GPG, GNU privacy guard. – PGP utvecklades 1991 av amerikanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare tillgång till kryptering. Eftersom Phil Zimmermann spred krypteringsteknik till utlandet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapensmuggling. – PGP är i grunden en kombination av kända tekniker för kryptering. Det är alltså inte någon ny krypteringsalgoritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algoritmer som redan är kända. (En utförlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder kryptering med öppen nyckel(asymmetrisk kryptering), men bara för att utväxla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna används sedan för symmetrisk kryptering av själva meddelandet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infrastructure(PKI) för att intyga att publika krypteringsnycklar tillhör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust(WoT). – Problemet med den ursprungliga tanken att ge privatpersoner tillgång till lätthanterlig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, däremot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se RFC 4880: länk. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP!(länk). – Namnet:Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda amerikanska radioprogrammet A prairie home companion;
– PGP Corporation – det företag som 2002—2010 utvecklade och marknadsförde PGP som kommersiell produkt. Köptes 2010 av Symantec (numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corporation i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002;
om information, spel, underhållning som förmedlas genom flera medier. – Samma berättelse och samma figurer kan förekomma i en film, ett datorspel, en bok och som leksaker eller samlarföremål. – Engelska transmedia används i denna betydelse oftast som adjektiv och kan översättas med transmedial. (Se också crossmedia.) För transmedia storytelling, se transmedialt berättande. – Ordet transmedia myntades 1991 av den amerikanska professorn Marsha Kinder(marshakinder.com) i boken Playing with power in movies, television, and video games(länk).
ett Unixkompatibelt operativsystem som har blivit ett av de tre viktigaste operativsystemen. – Linux har blivit den viktigaste konkurrenten till Windows, i synnerhet på servrar, och till ApplesiOS på smarta mobiler och surfplattor. – Linux utvecklades av finländaren Linus Torvalds som ett Unixliknande operativsystem som skulle kunna köras på vanliga persondatorer med Intel‑processor. (På den tiden kördes Unix annars nästan bara på speciella så kallade arbetsstationer eller minidatorer.) Första versionen av Linux publicerades i september 1991. Torvalds lade samtidigt ut källkoden på internet och inbjöd alla att komma med rättelser och förbättringar. – Linux spreds oväntat snabbt. Ett antal företag, bland annat Caldera och Red Hat, började redan 1993 sälja Linux kommersiellt. Även stora datorföretag som IBM och dåvarande Hewlett‑Packard† började använda Linux jämsides med, eller som ersättare för, sina egna Unixvarianter. – Sedan dess har Linux anpassats till servrar och stordatorer och flerprocessorsystem, men också till smarta mobiler, persondatorer och inbyggda system. De flesta större datorföretag satsar på Linux, inte minst IBM. – Linux är strikt talat bara en kärna (den centrala delen av operativsystemet), skriven av Torvalds själv, kompletterad med nödvändiga komponenter som är lånade från GNU. Linux kallas därför ibland för GNU/Linux. – Kompletta Linuxbaserade operativsystem brukar kallas för distributioner av Linux. Distributionerna skiljer sig genom att de har olika grafiska användargränssnitt, genom att det medföljer olika program och programsviter samt genom detaljer i programkoden och anpassning till olika ändamål. I princip ska alla distributioner av Linux ändå vara kompatibla. – Den mest spridda formen av Linux är GooglesAndroid. – Runt 2018 finns två huvudvarianter av grafiskt användargränssnitt för Linux (bortsett från Android), Gnome och KDE. – Linux är inte ”officiell” Unix. Det är Unixkompatibelt, men får inte använda varumärket UNIX®. – Torvalds var inspirerad av ett annat Unixliknande operativsystem för persondatorer, Minix, när han utvecklade Linux. Men det finns viktiga skillnader. – Varumärket Linux tillhör Linus Torvalds. Den som marknadsför Linuxbaserade produkter under namnet Linux eller med liknande namn måste ha tillstånd från Linux Mark. (Se också Linux Standard Base, LSB.) Men om man inte använder varumärket Linux får man ändra hur mycket man vill i källkoden till Linux. – Läs också om Linux Foundation. – IDG:s artiklar om Linux: länk.
(1952—1999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefsteknolog på forskningsinstitutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitärait-system(ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American(länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möjligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage(std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.
(pivoting table) – i kalkylark: tabell där kolumner och spalter kan byta plats och flyttas mellan lodrätt och vågrätt. Alla data bibehålls, och beräkningar görs om vid behov. Eftersom lodrätt och vågrätt kan byta plats säger man att tabellen pivoterar. Det är en vanlig finess i kalkylark. I pivåtabeller kan man också gruppera om hierarkiska indelningar: i stället för att varje år delas in i månader kan man med ett par musklick spalta upp varje månad i år. (Praktiskt om man vill överblicka säsongsvariationer.) Det första kalkylarket med pivåtabeller, lanserat 1991, var Lotus† Improv, som utvecklades för NeXT‑datorn†. (Läs mer om Lotus Improv i Wikipedia.) Finesserna från Improv, som lades ner med NeXT, infördes senare i Lotus 1‑2‑3 och i Microsoft Excel.
(PPC) – en typ av processor som utvecklades i samarbete mellan Motorola, IBM och Apple, och lanserades 1991. – När Apple 2005 gick över till Intel‑processorer på Macintosh försvann PowerPC-processorerna från persondatormarknaden. De användes dock efter det på en del spelkonsoler. Den överordnade Power-serien av processorer från IBM finns kvar. – PowerPC var en RISC‑processor som användes 1991–2005 i Macintosh‑datorer (där den ersatte Motorolas 68‑serie), i större system från IBM och i andra produkter. – IBM planerade i början av 1990‑talet att förse sina persondatorer med PowerPC‑processorer i stället för Intel‑processorer, men gav upp planerna. – PowerPC var en tillämpning av IBM:s processorkonstruktion Power. PowerPC lanserades som en 64‑bitars‑processor som också kunde fungera som 32‑bitarsprocessor. I själva verket användes processorerna mest som 32‑bitars. Apple släppte sina första 64‑bitarssystem med G5‑processorn under 2003. – Men sommaren 2005 beslöt Apple att gå över till processorer från Intel. Orsaken var att G5-konstruktionen inte klarade tillräckligt hög klockfrekvens och dessutom var för stor för att passa i bärbara datorer. Beslutet innebar i praktiken slutet för PowerPC på persondatorer. (2020 gick Apple över till Arm‑baserade processorer på Macintosh.) – PowerPC‑processorer tillverkas ändå fortfarande, bland annat för industriell användning. – Freescale† (avknoppning från Motorola, numera del av NXP, nxp.com) tillverkar Power‑processorer, och IBM utvecklar och tillverkar processorer för större system baserade på Power‑arkitekturen (se länk).
Message digest algorithm, version 5 – en vanlig algoritm för beräkning av kondensat(hash) av meddelanden. – Kondensat används för att mottagaren av ett meddelande ska kunna kontrollera att meddelandet inte har ändrats på vägen (meddelandeautentisering). MD5 används alltså i elektroniska signaturer. MD5 behandlar texten i meddelandet som siffror, och utför en matematisk beräkning som alltid producerar ett tal på 128 bit (ettor och nollor). Detta tal bifogas meddelandet. Mottagaren kan göra om beräkningen med MD5 och jämföra resultatet med det bifogade kondensatet (de 128 bitarna). Om resultatet är exakt samma har meddelandet inte ändrats (men se kollision). – MD5 är en officiell standard på internet, se RFC 1321 (länk). – Sedan MD5 utvecklades 1991 av Ronald Rivest har brister i algoritmen upptäckts – se artikel i Wikipedia. MD5 används dock fortfarande (2019). MD5 anses säkert för upptäckt av ändringar som beror på tekniska fel, men det anses inte längre säkert mot avsiktlig manipulation.
