– oftast: program avsett för smart mobil eller surfplatta. En del appar gör inget annat än att öppna en bestämd webbsida, andra är kompletta program. – App är kort för applikation. Ordet har blivit vanligt sedan Apple började sälja program till iPhone i sin App Store, men ordet app användes långt tidigare. Då syftade man på vilka applikationer som helst, alltså även applikationer för vanliga datorer. – På svenska kallar Apple programmen för program, inte för appar. – Google har också Google Apps, numera Google Workspace. – Se också applet och betalapp;
– benämning på de dechiffreringsmaskiner som byggdes i Sverige under andra världskriget för att automatisera dechiffreringen av meddelanden från G-skrivaren. (Kort för apparat.)
(1890—1974) – en amerikansk forskare som skissade en föregångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var professor på MIT, och konstruerade i mellankrigstiden avancerade mekaniska räknemaskiner. Under andra världskriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. Förslaget om Memex publicerade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman information i böcker, anteckningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyperlänkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. Användaren skulle kunna koppla ihop ett dokument med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Sutherland, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på registerkort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier(1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Artikeln As we may think finns här. – Namnet:Vannevar uttalas med samma betoning som Sven-Ivar.
(1940) – amerikansk datorforskare, pionjär inom programutveckling och användargränssnitt. – Alan Kay var med i den tidiga utvecklingen av internet, och lade på 1970‑talet grunden till det objektorienterade programspråket Smalltalk samt mycket av dagens grafiska användargränssnitt. Den bärbara datorn är också till stor del Alan Kays idé – se Dynabook. – Alan Kay har arbetat på Stanford, Xerox PARC, Apple och Walt Disney. 2002 anställdes han som senior fellow på HP Research (länk – arkiverad), men han och hans avdelning sades upp i juli 2005 när dåvarande Hewlett‑Packard† skar ner på forskningen. – Alan Kay har mycket gemensamt med hjälten Alan i långfilmen Tron. Det kan bero på att Bonnie MacBird(länk), som skrev manus, är Alan Kays fru. – Alan Kay har vidareutvecklat Smalltalk till Squeak för barn och till Croquet för 2000‑talets datorer. – Se också Cobalt. – Se vpri.org (nerlagd sedan 2018, sidan finns kvar).
(J för John) – amerikansk datorpionjär (1919—1995). – J Presper Eckert konstruerade datorn Eniac† tillsammans med John Mauchly†. Eniac räknades länge, i konkurrens med Mark I†, som världens första dator, men numera räknas Konrad Zuses† Z3 från 1941 som först. – Eckert, som under sitt liv tog 85 patent, räknas som ingenjören bakom Eniac, medan Mauchly var tänkaren. De två deltog också konstruktionen av datorn Edvac†. 1946 startade Eckert och Mauchly datorföretaget ECC, Electronic Control Company, som sedan bytte namn till Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Det såldes 1950 till Remington Rand, och blev så småningom Unisys. Eckert var kvar som chef till 1989.
Eckert-Mauchly Computer Corporation – ett av de allra första datorföretagen, grundat 1946. Numera del av Unisys. – Företaget grundades av J Presper Eckert† och John Mauchly†, först under namnet Electronic control company. Företaget utvecklade datorn Univac, som såldes till amerikanska krigsmakten i 46 exemplar. Eckert-Mauchly är också känt för att Grace Hopper† var företagets chefsmatematiker. – 1950 sålde Eckert och Mauchly sitt företag till Rand Corporation, som döpte om det till Univac. Mauchly slutade då, men Eckert stannade kvar som chef. Univac ingår numera i Unisys.
ett uppköpt amerikanskt programföretag som utvecklade Lotus Notes (numera HCL Notes). – När Lotus Notes lanserades 1989 marknadsfördes det, som synes, som en Lotusprodukt. – Iris Associates grundades 1984 av Ray Ozzie med pengar från Lotus† grundare Mitch Kapor. Lotus köpte Iris Associates 1994, och blev 1995 i sin tur köpt av IBM.
(Lotus Software, ursprungligen Lotus Development) – ett uppköpt programföretag, grundat 1982 av Mitch Kapor och Jonathan Sachs. Lotus lanserade 1983Lotus 1‑2‑3, som i ungefär tio år var det ledande kalkylarket. Det såldes fram till 2013. 1989 kom Lotus Notes (numera HCL Notes), se också Iris Associates†. – IBM köpte Lotus 1995. Lotus blev då först ett helägt dotterbolag, men numera använder IBM inte längre varumärket Lotus.
– en Disneyfilm från 1982. Det var en science fictionfilm om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb(länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk). Under 2023 planeras ytterligare en uppföljare, preliminärt kallad Tron: Ares;
– ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. – Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutantronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†;
– ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura(länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i realtid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron,Ctron,Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum(tron.org).
En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davey.
en teoretisk dator som beskrevs 1936 av Alan Turing†. Det var en ren tankekonstruktion. (1936 fanns inga datorer.) – En Turingmaskin motsvarar ett modernt datorprogram, men när man talar om Turingmaskiner menar man ofta universella Turingmaskiner, som kan sägas motsvara datorer. – Alan Turing beskrev maskinen i artikeln ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem”(länk). Artikeln handlade om ett matematiskt problem, stopproblemet, inte om datorer. Turing beskrev det som senare fick heta Turingmaskin enbart för att göra ett matematiskt bevis åskådligt. Det var inte en beskrivning av något som Turing verkligen tänkte bygga. – Turingmaskinen har en pappersremsa som matas fram och tillbaka genom ett läs- och skrivhuvud enligt bestämda regler. Det finns flera uppsättningar regler som kallas för tillstånd, och i reglerna ingår övergångar från ett tillstånd till ett annat. Skrivhuvudet kan läsa, radera och skriva tecken på remsan. Man programmerar Turingmaskinen med tecken på remsan, och Turingmaskinen matar sedan, enligt reglerna, remsan fram och tillbaka, läser, raderar och skriver samt växlar tillstånd tills den kommer till en regel som säger ”stopp”. Då stannar maskinen och lösningen på problemet kan avläsas på remsan. Detta är helt genomförbart, bortsett från de praktiska problemen med pappersremsan, pennan och radergummit. – I princip kan varje problem som kan lösas med ett modernt datorprogram också lösas av en motsvarande Turingmaskin, men naturligtvis är det ogörligt att använda en maskin med pappersremsa. Man brukar därför simulera Turingmaskiner i datorer. (Se här.) Det är nämligen bra att öva sig på program för Turingmaskiner när man ska lära sig programmera. – Se också finit tillståndsmaskin. – Efter andra världskriget konstruerade Alan Turing en elektronisk dator, ACE som till stor del baserades på de principer som Turing beskrev i sin artikel. – Turingmaskinen införde idén om lagrade program i datortekniken. Idén togs upp av John von Neumann† i hans arkitektur för datorer, von Neumann‑arkitekturen. Den är mindre sofistikerad än Turings modell, men mer överskådlig, och blev allenarådande i datortekniken. – Professor Bernard Hodson(länk) i Kanada har utvecklat en modern programmeringsteknik baserad på Turings principer. – Matematikern Stephen Wolfram arrangerade 2007 en tävling om Turingmaskiner, se här. – Mike Davey beskriver hur han byggde en riktig Turingmaskin (se bilden) i denna artikel. – Richard Ridel har byggt en Turingmaskin av trä, se denna video.
det vanligaste operativsystemet, numera mer spritt än Windows. – Linux (med Android), macOS och iOS är utföranden av Unix. I synnerhet har spridningen av Android på smarta mobiler gjort att Unix på 2010‑talet har gått om Windows. – Unix användes in på 1990‑talet främst för teknisk, vetenskaplig och ”tung” it. Nu finns Unix i persondatorer, mobiltelefoner och surfplattor. – Unix utvecklades med början 1969 av Ken Thompsonoch Dennis Ritchie† på Bell Labs. Det var då ett revolutionerande operativsystem som på flera sätt skilde sig från alla tidigare. Men många av nyheterna i Unix har sedan dess blivit så vanliga att vi inte tänker på dem. – En översikt över Unix kännetecken, skriven av Dennis Ritchie, finns hos Bell Labs (arkiverad). Läs också om Unixfilosofin. – Kännetecknande för Unix från början var bland annat:
– multikörning – operativsystemet kan köra flera program samtidigt (i själva verket växelvis);
– flera användare kan använda samma system samtidigt;
– flyttbarhet – program skrivna för en viss Unixdator kan köras på andra Unixdatorer, eventuellt med mindre ändringar och omkompilering);
– programbibliotek (man behövde inte skriva alla program själv: de fanns att låna eller köpa). Alla dessa egenskaper finns numera i alla operativsystem, men när Unix kom var de nyheter;
– ”allt är en fil”. Unix hanterar all utrustning som är ansluten till datorn – lagringsminnen, servrar, nätverksutrustning, kameror… – som filer.
– Unixsystem brukar delas upp i tre delar:
– kärnan, som är den centrala delen av operativsystemet som ger instruktioner till processor och minne;
– Även denna uppdelning kan verka självklar, men den var inte lika tydlig i äldre operativsystem. – Namnet, först stavat Unics, anspelar på ett tidigare system, Multics.
– Alla de stora datorföretagen har, eller har haft, en egen variant av Unix:
– Se också Unixkrigen. – Uppsplittringen strider mot Unix grundläggande filosofi, och sedan slutet av 1990‑talet har många av dessa företag (dock inte Apple) gått över till Linux, även om de fortfarande tillhandahåller sina egna varianter. – Varumärket Unix tillhör sedan 1993The Open Group (tidigare X/Open), som fastställer vilka produkter som får använda det registrerade varumärket UNIX®. Till dem hör Aix, HP‑UX, macOS, Solaris, Tru64 och Unixware, men också stordatoroperativsystemen MVS† och OS/390†. De uppfyller kraven i The single Unix specification och får använda varumärket med ®. Andra kända operativsystem, som Linux, BSD och GNU, gör det inte, men de är ändå Unixkompatibla. De kan kallas för Unix (eller ’nix), och The Open Group arbetar på att överbrygga skillnaderna. – Läs också om Posix. – Unix och Unixliknande operativsystem kallas också för öppna system. – Bell Labs fortsatte att utveckla Unix och var 2002 framme vid version 10, vilket blev den sista versionen. – Språkbruk: Ibland ställs Linux mot ”Unix”. Men Linux är också en form av Unix, eller åtminstone Unixkompatibelt. Med ”Unix” menas i sådana fall de äldre varianterna av Unix, ofta Solaris.
